.

Debutroman!

1ybpga_xb8anms6nlqc4hpa

Omslag: Miroslav Šokčić. Prickarna är tänkta att symbolisera nervceller. Eller kanske uppkopplade enheter? Människor? Eller möjligen färgstänk?

16 januari kommer min debutroman att finnas i bokhandeln. Den heter Ensamma tillsammans och ges ut av Per Grankvists bokförlag United Stories Publishing.

Ordet spänd räcker inte riktigt för att beskriva hur jag känner inför detta. Själva förloppet har gått att följa på mitt instagramkonto Bagatellerna i över ett års tid, och det lär inte bli färre inlägg framöver. 🙂

Så här skriver förlaget om boken (läs mer här):

”Ensamma tillsammans är en tidlös berättelse om ett par i gränslandet mellan nyfunnen vänskap och nyvunnen kärlek. Är det möjligt att bli förälskad i en person man nästan inte vet någonting om? Den frågan är central i denna kärlekshistoria med många oväntade vändningar om två personer som försöker lita på sina egna känslor, trots osäkerheten om huruvida de kan lita på varandra eller ej.

Boken släpps i både elektroniskt och tryckt format måndagen den 16:e januari. Den kommer att finnas i sortimentet hos alla nätbokhandlare, och för beställning hos alla bokhandlare.”

Annonser
Standard
.

Nytt ansvar över museet

När fantastiska Elisabeth Nilsson går på föräldraledighet kommer jag att gå in som tf verksamhetsansvarig för Internetmuseum. Mycket spännande och stimulerande.

Jag har på sistone fått möjlighet att representera museet i olika sammanhang. Bland annat i en dokumentärfilm om Lunarstorm, men också på en museikonferens där jag pratat om vårt arbete med crowdsourcing. Se min dragning nedan.

Under december har vi även kommit att lansera en ny utställning: Virala succéer. Den presenteras i form av en julkalender. Citerar här kollegan Per-Ola Mjömark: ”Internethumor har länge varit en förbisedd kulturyttring. Den lever i mångt och mycket sitt eget liv online och uppmärksammas sällan av vare sig massmedier, konstvärlden eller lärosäten i någon större grad. Så borde det inte vara. Det är humor som kan vara både utstuderad och genomtänkt.”

Exakt så!

Här hittar du utställningen.

Screen Shot 2016-12-05 at 08.32.46.png

Standard
.

Nya artiklar

TT: Jakten på tystnaden
Till och med fiskarna störs av människans oljud. I takt med att urbaniseringen ökar och bruset i huvudet skruvas upp börjar intresset öka för vårt mest naturliga tillstånd: tystnaden.

TT: Gränskompetens
Vad är jobb? En plats du går till, eller en uppgift som ska lösas? Det är frågor som blivit svårare att besvara när tekniken möjliggör för arbete överallt. Men flexibiliteten har inte bara varit till godo. Forskaren Christin Mellner studerar hur vi drar våra gränser.

TT: Konsten att bli gammal
Under hela sitt yrkesliv har Lars Andersson studerat människans åldrande. Nu närmar han sig 70 år och får äntligen personlig erfarenhet av ämnet.– Nu frågar jag mig: stämmer allt jag läst i alla år?

TT: Robotar ska göra dig friskare
Robotar står på tröskeln till att bemanna sjukhus och vårdinrättningar. Samtidigt är motståndet stort till att släppa in tekniken i vårdens hjärta. Men robotexperten Adam Hagman tycker att oron är överdriven.

TT: Han tar ställning för ett barnfritt liv
Var tjugonde svensk vill inte ha några egna barn. De får leva med att ständigt bli ifrågasatta. Torbjörn Persson, som valt bort barn, tycker snarare att det är föräldrar som borde förklara sig.

Standard
.

Robotar ska göra oss friskare

Artikel skriven för TT 2016. Återpubliceras då den inte lagts ut på webben tidigare.

Robotar står på tröskeln till att bemanna sjukhus och vårdinrättningar. Samtidigt är motståndet stort till att släppa in tekniken i vårdens hjärta. Men robotexperten Adam Hagman tycker att oron är överdriven.

Problemet stavas demografi. Om tjugofem år kommer var fjärde svensk ha nått pensionsåldern. Samtidigt kommer det att saknas hundratusentals personer inom vården. Hur ska en sådan utmaning lösas?Frågar du Adam Hagman, maskiningenjör med ansvar över hälsorobotik på Robotdalen, blir svaret:

– Vi måste hitta andra sätt att leverera välfärd. Vår roll är att se hur tekniken kan hjälpa oss.

Faktum är att framtiden redan är här. På nya Karolinska sjukhuset i Solna ska 29 robotar sköta jobbet med att hämta allt från mat till tvätt och läkemedel. De rullande maskinerna hinner med 1 600 transporter per dygn, och avlastar därmed personalen.

Statens medicinsketiska råd (Smer) har också slagit fast att man ser positivt på att föra in mer avancerad teknik i vården. Robotar som hjälper till vid duschning eller toalettbesök är exempel som Smer lyfter fram som goda.

– Huvudmålet är att man ska vara delaktig i samhället så länge som möjligt, och att man inte blir passiviserad och ensam hemma, förklarar Adam Hagman.

Hans arbetsgivare Robotdalen är ett svenskt centrum för utveckling av robotteknologi, där näringslivet, offentlig sektor och robotutvecklare kopplas samman. Önskemål från sjukvården kan här matchas med rätt kompetens. En stor del av pengarna finansieras med skattemedel.

Men robotar ska inte ersätta människor, bedyrar han.

– Vi är överens i Sverige om att maskiner inte ska ta hand om människor, utan snarare hjälpa oss att vara självständiga. Det finns andra områden där de behövs mera. Ett vanligt sjukhus i dag har 25 välutbildade sjuksköterskor som inte gör annat än hämtar prylar. Vi vill rikta händerna där de behövs.

I en europeisk undersökning som Robotdalen deltog i fick 26 000 personer frågor om hur de såg på användning av robotar. 60 procent tyckte att de helt skulle förbjudas inom vården. Bara fyra procent ansåg att de skulle användas till att ta hand om barn, äldre och funktionshindrade.

Kanske hänger det ihop med robotars roll i Hollywoodproduktioner, tror Adam Hagman, och nämner Charlie Chaplins vanvettiga jäkt i ”Moderna tider” och mördarrobotarna i ”Terminator”.

– Motståndet är stort överallt, utom i Japan. Det finns många orsaker till det. En är att landet på 1970-talet hade brist på bemanning i industrin och räddades av industrirobotarna?

I praktiken påminner inte dagens vårdrobotar särskilt mycket om dem i filmerna. En av de mer populära heter Giraff och är helt enkelt en rullande skärm med stativ, som kan finnas hemma hos den äldre och fungera som en avancerad videokonferens, där läkare och annan vårdpersonal kan ha kontakt utan att kliva innanför ytterdörren. Som ett komplement, betonar tillverkarna.

Andra exempel är robotarmar som underlättar lyft, eller klädesplagg med elektroterapi, en teknik som gör det lättare för bäraren att röra sig och som kan underlätta livet för personer med neurologiska skador.

Samtidigt utvecklas den artificiella intelligensen snabbt. Framtidens självstyrande maskiner kommer att vara betydligt mer avancerade än dagens. Japans regering har till och med lagt fram en strategi för att utveckla en robotsjuksköterska. Inom svensk vård lär vi dock inte se några sådana på många år.

– Med artificiell intelligens kan datorer hjälpa till att ställa en diagnos. Nyligen räddade en dator livet på kvinna som hade en ovanlig form av leukemi, genom att läsa igenom tusentals forskningsartiklar. Ingen läkare klarar det, säger Adam Hagman och fortsätter:

– Jag tror att artificiell intelligens kommer vara ett fantastiskt verktyg i beslutsprocessen, men det täcker inte sociala behov. En homo sapiens är beroende av social samvaro med andra. Och det finns ingen brist på ensamma människor. Varför inte föra ihop folk i stället?

Inte heller kan vi förväntas oss verkligt empatiska robotar, tror Adam Hagman.

– Jag har en chihuahua hemma. När jag kommer hem blir hon alltid glad. Hon kan inte låtsas vara det. För mig handlar empati om ärlighet. En robothund skulle också kunna programmeras att bli glad när jag kommer hem. Men vad får jag för värde av en produkt som låtsas tycka om mig?

Fem robotar som vårdar 
1. Giraff
Med hjälp av roboten kan vårdpersonal eller anhöriga samtala och även köra runt i ett hem på distans. Giraff styrs via datormus och samtalet sköts via en videokonferens.

2. Justocat
Katten är en robot som spinner, jamar och andas. Den används av personer med demens och intellektuell funktionsnedsättning och beskrivs som ett komplement till annan vård.

3. Servohandske
Svenska företaget Bioservo har utvecklat en handske som hjälper människor med nedsatt handfunktion. Den känner av vad användaren vill göra och förstärker greppet om exempelvis en hammare eller ett vattenglas.

4. Kirobo Mini
Bilföretaget Toyota har precis lanserat sin sällskapsrobot Kirobo, som egentligen inte är en vårdrobot, utan mer som en extra kompis i hemmet. Intelligensnivån ska motsvara en femårings.

5. Robcab
Sjukvårdspersonal avlastas med denna transportrobot som bland annat kör runt med mediciner, sängar och blodprover.

Källor: Robotdalen, Breakit

Standard
.

Gentesterna väntar på boomen

Artikeln skriven för TT 2016, återpubliceras då den inte lagts ut på nätet tidigare

Det har marknadsförts som en uppfinning med samma genomslag som internet. Men fastän prislappen för kommersiella gentester sjunker tycks det dröja innan de når ut brett.
– Jag tror att många förväntar sig precisare svar, säger Niklas Dahl, professor i klinisk genetik.

På sätt och vis är framtiden redan här. Det räcker med ett besök på ditt apotek för att hitta ett gentest. Kanske är du laktosintolerant? Möjligen har du anlag för övervikt? Eller är immun mot vinterkräksjuka?Du betalar några hundralappar, förser en sticka med ett DNA-prov och skickar iväg den. En tid senare får du svar om hur du är programmerad.

Men det var ändå inte riktigt detta som DNA-visionärer pratade om när de för drygt tio år sedan la ut orden om genteknikens framtid. Den nya tekniken skulle revolutionera våra liv i sådan hög grad att skolor och media och andra insatser behövde införa utbildningar för att behandla genetiska frågeställningar. Precis som vi lärt oss leva med bilen eller internet.

Någon sådan boom har det inte blivit. Ännu.

Niklas Dahl är professor i klinisk genetik vid Uppsala universitet. Han jobbar även som överläkare och hanterar gentesterna från patienter inom sjukvården.

– För drygt tio år sedan kom de första kommersiella gentesterna som marknadsfördes direkt till konsumenter på internet, även från svenska företag. Tolkningen baserades på statistiska samband.

Resultaten kunde till exempel visa om man hade en statistiskt ökad risk för en sjukdom, men bara kopplat till populationen och inte till just dina förutsättningar.

Testerna har blivit bättre i takt med teknikutveckling och utökad kunskap om arvsmassan. Vetenskapliga fynd kommer även företag till del, som har tillgång till samma databaser som forskare. Det innebär att det redan nu går att beställa förhållandevis avancerade tester på nätet.

För ett par tusen kronor kan man till exempel via Googlefinansierade 23andme, med sloganen ”Lär känna dig själv”, göra ett test hemma och sedan via nätet få besked om man har ökad risk för Alzheimer och många andra sjukdomar som hjärtinfarkt, diabetes, bröstcancer och prostatacancer.

Problemet är att förstå hur resultatet ska tolkas, menar Niklas Dahl.

– Jag tror att många förväntar sig precisare svar och för fler sjukdomar än vad ett privat gentest erbjuder i dag. Just för Alzheimer utgör de riskgener vi kan dra slutsatser om bara en delförklaring till sjukdomen och enbart för vissa individer. Vi förstår helt enkelt inte de genetiska mekanismerna och sannolikt bidrar även ickegenetiska mekanismer.

Det finns också andra aspekter på att testa sig.

– Vi kan vara anlagsbärare för en eller flera riskgener utan att själva bli drabbade. Om vår partner också är anlagsbärare löper våra barn hög risk för en sjukdom. Är man beredd på den informationen?

Priset för gentester kommer att sjunka. Inom sjukvården kostar ett fullständigt test runt 20 000 kronor. Sådana görs bland annat om man redan har en allvarlig sjukdom med oklar orsak. Dessa test är mer omfattande än de kommersiella och ger mer information.

För Niklas Dahls del har inte frågorna från allmänheten ökat, trots att möjligheterna för ”egna” test funnits länge. Kanske handlar det om att den som verkligen har intresse av att analysera sitt DNA med dagens metoder redan sökt sig till sjukvården?

– Få är intresserade att betala för att få besked om en förhöjd, men inte en absolut risk för en åkomma som kan debutera tjugo år senare i livet. I dag handlar analyserna som jag kommer i kontakt med uteslutande om redan sjuka patienter som remitterats inom sjukvården. Metoden leder i många fall till att vi kan precisera diagnosen.

Kunskapen räcker heller inte alltid. Niklas Dahl berättar om Jim Fixx, som var med och startade joggningsvågen på 1970-talet. Han hade då fått veta att han hade en ärftlig form av förhöjda blodfetter. Ändå dog han i hjärtinfarkt i 50-års-åldern.

– Väldigt ofta är det ändå generna som får sista ordet. Hans insats för att popularisera joggning har dock haft betydelse för många andra människors hälsa.

FAKTA Så fungerar ett gentest 
I ett gentest undersöks i ett cellprov (till exempel saliv eller blod) om det finns en eller flera sjukdomsframkallande gener som ökar risken för en viss sjukdom.
Fullständiga gentest, som finns inom vården, undersöker en persons hela arvsmassa i detalj.
I mindre, riktade tester analyserar man själva DNA-sekvensen i specifika gener och genregioner.
Källa: NE

FAKTA Genetiska sjukdomar 
Mutationer i arvsmassan kan orsaka en genetisk sjukdom men de kan också vara av betydelse för normal variation mellan individer.
I vissa fall kan en mutation räcka för att framkalla sjukdom. I andra fall behövs samverkan med miljöfaktorer.
Sjukdomar som uppträder senare i livet och som orsakas av mutationer i vissa gener kan förutsägas med hjälp av ett test. Man kan i många fall sätta in förebyggande åtgärder.
Alla genetiska sjukdomar är inte ärftliga. Exempelvis kan en genetisk sjukdom uppkomma genom en eller flera mutationer efter födseln, vilket är fallet för de flesta former av cancer.
Källa: NE

Standard
.

Psykologstöd via nätet

Skriven för TT 2016. Återpublicerar då den inte lagts ut på webben tidigare.

Den svenska pionjärsatsningen Internetpsykiatri har gjort det lättare att söka psykologstöd. Knappt ett decennium efter starten når man inte bara fler personer, utan även många som annars inte hade sökt hjälp.

Den som vänder sig till Internetpsykiatrin behöver bara besöka sjukhuset en gång. Här i Huddinge sjukhus inomhusstad, söder om Stockholm, träffar man en läkare för bedömning. Får man klartecken börjar terapin redan nästa morgon. Allt sker sedan via datorn och kontakten med psykologen är textbaserad.- Folk undrar ofta om det verkligen kan fungera om man inte träffas fysiskt. Men vi har sett fina effekter av våra behandlingar. Patienten utvecklar en god allians med psykologen, säger Cecilia Svanborg, som är överläkare och medicinskt ledningsansvarig för Internetpsykiatri.

Det började som ett initiativ av några studenter i Uppsala kring år 2000. De ville binda samman internet och KBT, kognitiv beteendeterapi. Gensvaret blev positivt och efter återkommande forskningsstudier – med goda resultat – startade Internetpsykiatri en klinik i landstingets regi 2007. Den första i sitt slag i världen.

Målsättningen var att ge fler tillgång till psykologisk behandling och skapa ett alternativt sätt att få effektiv vård. Sedan starten har 4 500 patienter gått i terapi via internet. Åtta av tio är nöjda.

– Många har i utvärderingar skrivit att de inte hade vågat söka behandling annars. Det var ett för stort steg, säger psykologen Jennifer Söderdahl.

För andra har valet av behandling handlat om tid.

– Det är enklare att göra detta än att ta ledigt från jobbet för att gå i terapi. Det här tar tid ändå, men man väljer själv när, säger Cecilia Svanborg.

Internetpsykiatri drivs av Stockholms läns landsting, men har sedan 2015 öppet även för svenskar i andra delar av landet. Behandling finns för bland annat depression, magproblem (IBS), paniksyndrom och social fobi. Flera andra landsting har i år startat liknande initiativ via en statlig satsning.

Emma, 25 år, avslutade sin behandling nyligen. Hon hade varit deprimerad en längre tid, men undvikit att söka hjälp. Ibland orkade hon inte gå till jobbet. Allt kändes tomt.

– Det var mitt problem, och jag fick lösa det själv. Jag ville inte behöva förklara det för folk.

Tre gånger i veckan kunde hon få svar från sin psykolog hos Internetpsykiatrin. Bland annat fick hon lära sig att registrera automatiska tankar av slaget ”vad tråkig jag är” och att planera in roliga saker i kalendern.

– Behandlingen gav mig hopp om att det gick att vända. Det var otroligt värdefullt att veta att det fanns någon där som man kunde skriva fritt till. Svaren var jättepersonliga. Och själv uppskattade jag att få tid till att tänka och formulera mig.

Det har gått några månader sedan programmet avslutades.

– Jag tycker själv att jag är frisk. Visst har jag haft någon dålig dag, men jag har inte sjunkit ned i depressionen igen, säger Emma.

Bristen på personlig kontakt är en fråga som återkommer när psykologhjälp via nätet avhandlas. Och psykologen Jennifer Söderdahl medger att hon kan sakna mötet med människorna.

– Ja, det gör jag ibland. Samtidigt finns många fördelar som väger upp. Bland annat att vi får möjlighet att ge mer genomtänkt återkoppling till patienten. Det är svårare att komma in på sidospår än det är i terapirummet. Sedan ser jag ju att det fungerar.

Sverige ligger i framkant när det gäller internetpsykiatri. Nederländerna och Australien är också långt fram i utvecklingen. USA är på gång, bland annat genom studier ihop med Internetpsykiatrin i Huddinge.

Behandlingsmetoden behöver egentligen inte begränsas av nationsgränser. Men för Internetpsykiatrins del sätter svenska lagar stopp för en utvidgning av satsningen – exempelvis mot utlandssvenskar:

– Lagstiftningen är inte anpassad för andra länder, säger Cecilia Svanborg och fortsätter:

– Men vi är bara i början av det här. Det kommer att explodera de närmaste åren. Då vill jag att vi jobbar mer skräddarsytt. Framöver tror jag också att det blir en större blandning, att man till exempel varvar internetbehandling med gruppterapi.

Hon påpekar samtidigt att distansterapin inte fungerar för alla typer av psykiatriska tillstånd, och att det finns en ojämlikhet inbyggd i systemet.

– Behandlingen bygger på att man läser och skriver på svenska. Du behöver också ha internet och förstå hur det används. Du kan inte heller ha alltför stora koncentrationsproblem. Det här är utmaningar för oss.

FAKTA

Om Internetpsykiatri 

● Vid många psykiatriska tillstånd fungerar nätbaserad terapi lika bra som vanlig terapi, visar forskningsstudier.

Depression och ångestproblematik är två områden där distansterapin har god effekt.

● Patienten har en egen psykolog och går ett program som baseras på ett skrivet material. I behandlingen ingår övningar som är anpassade efter problematiken.

● Fler områden kommer sannolikt att täckas in i framtiden. Just nu pågår studier för bland annat adhd och tvångssyndrom.

● Mer information på www.internetpsykiatri. se. Det behövs ingen remiss för att söka hjälp.

Standard