.

Curator för ny utställning + några djupintervjuer

Screen Shot 2016-10-05 at 10.50.30.png

Jag har kurerat och producerat Internetmuseums nya utställning om onlinespel. Bland annat rymmer den en skildring av spelföretaget Dice historia, skriven av en av grundarna.

För Internetmuseums räkning har jag även djupintervjuat ett antal internetpionjärer för forskning och folkbildning. Under sommar/höst rör det sig om Patrik ”Paf” Fältström, Torgny Tholerus och Östen Frånberg. De senaste två ännu ej publicerade. Bland tidigare intervjuade märks Carl Bildt, Isabella Löwengrip och Jonas Birgersson.

Bonusinfo: Internetmuseum blev i somras invalt i Sveriges museer, som första utpräglade museum någonsin. Läs mer här.

Standard
.

Nya artiklar

TT: Internetpsykiatri
”Den svenska pionjärsatsningen Internetpsykiatri har gjort det lättare att söka psykologstöd. Knappt ett decennium efter starten når man inte bara fler personer, utan även många som annars inte hade sökt hjälp.”

TT: Grit – om beslutsamhet och barn
”Beslutsamhet, självkontroll och flit. Det är dygder som enligt självhjälpsböcker är frukten av ett framgångsriktigt föräldraskap. Men det finns aspekter som lätt glöms bort av bästsäljarförfattarna, anser barnpsykologen Martin Forster.”

TT: När sömnbristen överskuggar allt
”Så gott som alla småbarnsföräldrar har problem med sömnen i början. Men ibland blir sömnbristen årslång. Hur hanterar man vardagens krav när nätterna hackas upp?”

TT: Väntan på genboomen
”Det har marknadsförts som en uppfinning med samma genomslag som internet. Men fastän prislappen för kommersiella gentester sjunker tycks det dröja innan de når ut brett. – Jag tror att många förväntar sig precisare svar, säger Niklas Dahl, professor i klinisk genetik.”

Standard
.

När kontoret påverkar hälsan

Skriven för TT v 12, 2016. Återpublicerar då den inte lagts ut på webben tidigare.

Vissa kontorstyper får oss att må bättre – men andra bör inte användas alls. Så kan man sammanfatta studierna från Sveriges enda specialiserade kontorsforskare.
– Några är helt enkelt sämre utifrån ett hälsoperspektiv och bör därför undvikas i möjligaste mån, säger Christina Bodin Danielsson.

Åtta timmar om dagen. Fem dagar i veckan.
Mellan 50 och 80 procent av västvärldens arbetsstyrka tillbringar sina vardagar i kontor. Ändå forskas det förvånansvärt lite på vad olika typer av inomhusmiljöer gör med oss. Faktum är det för svensk del bara finns en forskare som helt fokuserar på kontor.
– Den slutsats jag själv dragit är att vissa kontorstyper helt enkelt är sämre utifrån ett hälsoperspektiv och därför bör undvikas i möjligaste mån.

Det säger Christina Bodin Danielsson, som forskar vid Arkitekturskolan KTH och är knuten till Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hon jobbar även som praktiserande arkitekt, specialiserad på kontor.
Redan som student började hon söka analyser av den byggda miljön. Själva huvudfrågan – om hur den fysiska miljön påverkar oss – togs aldrig upp, tyckte hon. Vare sig under arkitektutbildningen eller när projekten senare skissades fram.
– Varför byggs detta kontorshus till denna organisation, vad vill man med detta kontorshus? Vad är målet utöver att man hade ytmässigt behov av kontoret och ville ligga i det geografiska läge man nu placerat sig?

Hon tog saken i egna händer. I sin avhandling ”The Office: An Explorative Study” intervjuade hon 491 personer från 26 olika företag i olika branscher. De fick där rangordna sin självupplevda allmänhälsa, emotionella hälsa och arbetstillfredsställelse. I en annan studie med 1852 deltagare undersöktes sjukfrånvaro, både kort och lång.
Resultatet: att val av kontorstyp verkar påverka människors hälsa.
– Högst risk för lång sjukfrånvarohälsa rapporterades i alla traditionella kontorslandskap, allra sämst i mellanstort kontorslandskap. Även den självuppskattade allmänhälsan var sämst där.

Bäst resultat fick istället cellkontoret tätt följt av det omdiskuterade flexkontoret, där man inte har någon egen plats. I studierna har man kontrollerat för en rad bakgrundsfaktorer, till exempel ålder, kön, branschtillhörighet och befattning, för att försäkra sig om att det är just kontorsformen som är den oberoende variabeln.
Sveriges vanligaste kontorstyp, mellanstora kontorslandskap, hamnar genomgående i botten. Stöket och bullret tycks få oss att må sämre.
– Ja, det är samma kontorstyper som ”sticker ut” som bra eller som dåliga, konstaterar Christina Bodin Danielsson och fortsätter:

– Arbetsmiljön har mycket stor betydelse för hälsan. När det gäller kontorsarbete är det framför allt den mentala hälsa som är kritisk. Här har faktorer som relationen till kollegor och chef stor påverkan, men också krav och känsla av egenkontroll. När man exponeras för stress får man förhöjda stressnivåer i kroppen, men det är inte alltid som man får fysiologiska utslag utan istället känslomässiga. Till exempel kan man känna sig mentalt trött och okoncentrerad.

För närvarande forskar hon kring framtidens kontorsgestaltning och vilka faktorer det är som påverkar hur våra arbetsplatser kommer att se ut. Hon studerar även om det finns kopplingar mellan socialt stöd och kontorsmiljö.
– Massor är outforskat. Framförallt är det ett problem att olika discipliner inte möts och jobbar tillsammans under ett gemensamt paraply.

Trenden just nu är att bygga om både egna kontor och landskap till flexkontor. Ett sätt att få folk att mötas och samtidigt öka flexibliteten, hävdar vissa. Och en metod att minimera antalet skrivbord, inflikar andra. Kontorsformen infördes först på konsultföretag på nittiotalet i Sverige, där personalen är på kontoret några dagar per vecka, men har spritt sig till nästan alla branscher.
Men även den här kontorstypen har förändrats med den digitala utvecklingen.
– Flexibiliteten, som man tidigare önskade sig, har ökat.

Den arbetsgivare som är i färd med att bygga om bör tänka till både en eller två gånger, tycker Christina Bodin Danielsson.
– Undvik ”kvacksalvarna” med snabba lösningar. Man ska använda kontoret som ett verktyg för att skapa stödjande arbetsmiljöer.

Fakta: Kontorstyperna i forskningen
Små kontorslandskap – fyra-nio personer.
Mellanstort kontorslandskap – 10-24 personer per rum.
Stora kontorslandskap – fler än 24 personer.
Cellkontor – egna rum.
Delat rum – två-tre personer.
Flexkontor – utan egen arbetsplats.
Kombi-kontor – med personlig arbetsplats i eget eller delat utrymme.

Fakta: Kontorslandskapen inte populära
De mellanstora kontorslandskapen är Sveriges vanligaste kontorstyp. När Stressforskningsinstitutet 2012 undersökte användarnas syn på kontorsformen svarade 21 procent av de tillfrågade att de tyckte ”mycket illa” om den. 32 procent svarade ”ganska illa”, 24 procent ”varken illa eller bra”, 19 procent ”bra” och 4 procent ”mycket bra”. På en punkt hamnar dock denna kontorstyp i topp, och det är på frågan vad de anställda tycker om sin chef. Här är chefen som mest populär och uppfattas som både lyhörd och synlig.
Källa: Christina Bodin Danielsson, Stressforskningsinstitutet.

Standard
.

När träden blir en hjärtefråga

Skriven för TT v 18, 2016. Återpublicerar då den inte lagts ut på webben tidigare. 

Städerna breder ut sig och förtätas, och allt fler får längre till närmaste skog. Samtidigt visar färsk forskning att grönskan är avgörande för vår hälsa.

– Folk behöver bostäder. Folk behöver arbete. Men också frisk luft och natur, säger Terry Hartig, professor i miljöpsykologi.

I ett bunkerliknande rum på Lunds Tekniska Högskola placerades stressade personer. Deras uppdrag var att återhämta sig. Några fick betrakta en virtuell skogsmiljö och lyssna till naturljud. Andra bara vilade i tystnad.

EKG och kortisolnivåer i blodet mättes på samtliga.

Resultatet?

– Kombinationen av naturljud och virtuell skogsmiljö ledde till en aktivering av kroppens lugn-och-ro-system, det parasympatiska nervsystemet, och återhämtningen från stress blev mer effektiv, säger SLU-forskaren och läkaren Matilda van den Bosch.

Hon har valt att ägna sina studier åt hur naturen påverkar vår hälsa. Bland annat har hon funnit ett samband mellan fysisk aktivitet och ha närhet till lugn och fridfull växtlighet. På dessa naturnära platser var också risken för mental ohälsa mindre.
– Det finns andra studier där man följt personer som har flyttat från ett område till ett annat. Människor som flyttade till grönare områden fick en tydlig förbättring av sin mentala hälsa och det motsatta gällde för människor som flyttade till mindre gröna.

Men att gå så långt som att säga att natur borde skrivas ut på recept vill hon inte.

– När man väl kommit till sjukvården är det svårt att behandla icke smittsamma sjukdomar som cancer, depression och stress. Därför är det viktigare att undvika att hamna i sjukvården och se till att miljön erbjuder möjligheten att leva ett hälsosamt liv.

Miljöpsykologiska studier har fått ett uppsving på senare år. Kanske för att behovet av kunskapen ökat i en snabbt urbaniserande värld. Allt fler bor tätare inpå varandra, ofta på bekostnad av grönområden. Något som inte är oproblematiskt. Stadsbor som har närhet till grönska har lägre risk för tidig dödlighet, får friskare barn, drabbas av färre depressioner eller problem med hjärtat, visar färsk forskning.

Terry Hartig är professor i miljöpsykologi vid Uppsala universitet. Själv blev han på allvar engagerad i ämnet efter att ha vandrat i vildmarken som tonåring. På senare år har han kommit att fokusera på den stadsnära grönskan.

– Det är viktigt är att vi förstår att det är en besvärlig fråga. Vi måste acceptera att det finns konkurrerande behov. Folk behöver bostäder. Folk behöver arbete. Men också frisk luft och omgivande natur.

Ofta förs stadslivet fram som miljövänligt, då transporterna blir färre och att fler resor kan ske till fots. Men det finns också problem med förtätningen, tycker Terry Hartig.

– Jag är rädd för att när man bygger tätt skapar man boenden som folk vill ”rymma från” när de är lediga och behöver avkoppling. Det är inte så bra för miljön och inget bra tecken på livskvalitet.

Nya forskningsområden är hur en fri utsikt påverkar boendet i annars trånga städer. Parker är också i fokus. Är gångavståndet till dem längre än 300 meter riskerar vistelserna att bli få, och redan vid mer än 50 meter kan antalet besök per vecka minska. En skog ska helst ligga högst en kilometer bort för att den ska bli använd för friluftsliv.

– Vad vi gör är att försöka koppla natur i urban kontext till hälsa, både mentalt och fysiskt.

För de flesta är det inte revolutionerande insikter. Men det kan i byggprojekt vara svårt att lansera vad som kan uppfattas som känslomässiga argument. Forskare arbetar därför med att ta fram ekonomiska tal för vad fel typ av förtätning kan kosta samhället.

– Vad kan det betyda att man har minskad prevalens av vissa sjukdomar? Vad kostar det vården? säger Terry Hartig.

Matilda van den Bosch har på senare år fokuserat sin forskning på städer, med inriktning mot urbana grönmiljöer och ekosystemtjänster. Byggbolagen kan dock ha intresse av hennes tidigare rön, som visar att naturen inte ens behöver vara verklig.

En kommersiellt gångbar insikt, när städernas kvadratmeter blir för dyra?

– Jag ser rummet med ”skogen” mest som forskningsinstrument, snarare än att det skulle användas praktiskt. Möjligen att det kan vara användbart i sjukhusmiljöer och äldreboenden där människor kan ha svårt att ta sig ut, säger hon.

Jörgen Löwenfeldt

Faktaruta: Mer forskning om naturen
• De amerikanska psykologerna Rachel och Stephen Kaplan hävdar i en teori att hjärnan har två system för uppmärksamhet: riktad och spontan. Den riktade uppmärksamheten använder vi vid arbete, den tröttnar snabbt. Den spontana uppmärksamheten kallas också fascination och kickas igång exempelvis vid naturbesök då vi kan återhämta oss, enligt psykologerna.

• Miljöforskaren Roger Ulrich har i studier visat att sjukhuspatienter med utsikt mot grönska tillfrisknat fortare än en kontrollgrupp med utsikt mot en vägg.

• I en stor studie har alla britter i arbetsför ålder undersökts. Hälsoskillnaden mellan olika sociala grupper var mindre i områden med mycket gröna ytor. Risken för hjärtbesvär ökade för dem med sämre tillgång till grönområden. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Standard